11 januari 2009

Fådda garner






Nu ska ni få höra hur det kommer sig att jag fått två kassar fulla med garn, inklusive två halvfärdiga tröjor. En dag när Joels mamma var på väg hem efter ett besök hos oss, satte hon sig bredvid en äldre herre i tunnelbanan och tog fram sin stickning. De kom i samspråk och mannen frågade om svärmor möjligtvis behövde garn, han hade nämligen en massa där hemma som låg och skräpade och ville gärna ge bort det till någon som kunde ha användning av det. Svärmor sa att hon inte hade något behov, men tipsade om den flitigt virkande svärdottern och fick telefonnumret. Så i tisdags knallade jag hem till det äldre paret, som bjöd in mig och förevisade sina garnpåsar. Jag insisterade på att få betala för garnerna, men det kom inte på fråga. De tyckte att det skulle vara mycket roligare att få skänka garnet till mig än till Myrorna. De var så gulliga och när jag skulle gå fick jag inte vänta med att sätta på mig mössan tills jag kom ner i porten, utan den måste jag ta på i lägenheten, så att de skulle vara säkra på att jag verkligen hade mössa på mig. Så rart!

An old gentleman gave me two bags of yarn!

21 kommentarer:

  1. Wow vilken lycka!
    Det är sånt som sätter fart på inspirationen.:D

    SvaraRadera
  2. Så romantiskt! Varför kan inte alla vara så.

    Det lila garnet var underbart fint :o)

    SvaraRadera
  3. Vad häftigt!!!

    Kram Carina

    SvaraRadera
  4. Ja, det var verkligen gulligt av dem att ge dig garnet. Och jag förstår att dom tyckte det var roligare att ge det till dig än anonymt till Myrorna.

    Lycka till med nya projekt!

    SvaraRadera
  5. Vad gulligt av dem!

    Hittade till din blogg idag och har bläddrat långt bakåt och kikat på en massa underbara skapelser. Verkligen snygga grejer du hittar på!

    SvaraRadera
  6. Så snällt! Jag älskar garn och har virkat/stickat i många år, och det är så kul nu när man kan hitta lite snygga virksidor och bloggar!

    SvaraRadera
  7. schysst logga på nystanet. åh vilken garnlycka!

    SvaraRadera
  8. Det är ju nästan som att vinna på lotto eller hur? Är själv garn och tygoman så jag fattar om du blev glad. Glädjer mig att se allt fint som du ska virka nu.

    SvaraRadera
  9. Vad härligt! Rara människor behövs det fler av.
    Fin blogg du har. /Julia

    SvaraRadera
  10. Roligt att du är tillbaka!
    Nu får du väl passa på att blogga under rasterna på jobbet...
    Fin historia med garnerna. Ibland kan det kännas som om universum förser människor med det de behöver!
    Jag skulle gissa att det äldre paret bara skulle älska att få en virkad bakelse som tack. Något liknande har de säkert aldrig sett!

    SvaraRadera
  11. man får ju hopp för mänskligheten :) så fint! och bannern på första bilden är ju bara så fin...

    SvaraRadera
  12. Tänkte precis samma sak som Isabelle ovan. Än finns det hopp. Hoppas att du kan sprida värme med det fådda garnet

    SvaraRadera
  13. Rar historia! Så fina damer på den översta bilden, skulle kunna köpa ett nystan bara för förpackningens skull.

    SvaraRadera
  14. Vilken otroligt fin blogg du har! Själv har jag inte tålamod att virka, men älskar färg och form! Lycka till med din virkbok!

    /Essa

    SvaraRadera
  15. lyllossss:D.. men jätte bra! att du som är så skicklig fick denna gåva...:)
    ska bli spännande å se.. vad det ska bli..:)
    allt gott

    SvaraRadera
  16. Lyckliga, lyckliga Du - ibland har man tur!

    SvaraRadera
  17. vad kul!! Häftigt att det finns vänliga folk!! =)

    SvaraRadera
  18. Lycka kommer till dem som är goda. =) Den lila tröjan ser väldigt snygg ut.

    SvaraRadera
  19. Men, så sött! Där ser man, det är BRA att ha med sig stickningen på offentliga platser :)

    SvaraRadera